Sorry, this entry is only available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Bakgrund: Du arbetar på akutmottagningen. Du träffar en äldre patient med misstänkt infektion som du planerar för inläggning. Sköterskan frågar dig om de ska ta blododlingar direkt, patienten ”tempar” nämligen över 38,5 grader.

Myt: Man ska blododla när patienten har feber över 38,5, för då är sannolikheten för bakteriemi högre.

Metod: Sökning på PubMed 161212 efter reviewartiklar med sökorden ”positive”, ”blood”, ”culture”, ”fever”, ”bacteraemia”.

Resultat: 20 träffar varav 2 anses relevanta.

– Linsenmeyer K et al (2016) analyserade alla blododlingar tagna på en medicinavdelning. 3,6 % var sant positiva (ej kontamination). Vanligaste orsaken till blododling var feber och/eller leukocytos. Den kliniska faktorn med högst prediktivt värde för positiv odling var misstanke om bakteriemi/endokardit (LR 3,7) och avsaknad av antibiotikabehandling senaste 72 h (LR 2,4).

– Coburn B et al (2012) analyserade resultaten från 35 studier. Prevalensen av sant positiv blododling varierade från låg (<14%) vid cellulit och samhällsförvärvad pneumoni, medelhög (19-25%) vid pyelonefrit och hög (38-69%) vid septisk chock och meningit.
Isolerad feber (>38 grader) eller leukocytos (10-15 x 109/L) hade ett prediktivt värde för positiv blododling på 1.9 respektive <1.7. Patientrapporterade skakningar hade högst prediktivt värde (LR 4.7). Uppfyllde patienten mindre än 2 SIRS-kriterier var det negativa prediktiva värdet 0.09.


Shapiros beslutsstöd hade ett negativt prediktivt värde (0.08) om mindre än två ”minor” och inget ”major” kriterium uppfylldes. Där räknades temperatur över 39,4, intravasal kateter och misstanke om endokardit som ”major” kriterier. ”Minor” kriterier var t.ex. temperatur 38.3-39.3, LPK >18, systolisk blodtryck <90 och ålder >65.

Slutsats: Sannolikheten är möjligtvis högre för sant positiv blododling om patienten har feber över 38 grader, men det är mer sannolikt att man får en sant positiv blododling om man misstänker bakteriemi, patienten ej blivit antibiotikabehandlad eller har skakningar. SIRS-kriterierna och Shapiros beslutsstöd kan vara av nytta för att bestämma när man inte ska blododla.

Det är viktigt att man tar hänsyn till prevalensen av bakteriemi för respektive infektionstillstånd innan man odlar och känner till risken för falskt positiva resultat samt dess möjliga konsekvenser (fler prover och undersökningar, missade alternativa diagnoser, onödig antibiotikabehandling och förlängd sjukhusvård).


Referenser:
Linsenmeyer K et al. Culture if spikes? Indications and yield of blood cultures in hospitalized medical patients. J Hosp Med. 2016 May;11(5):336-40.

Coburn B et al. Does this adult patient with suspected bacteremia require blood cultures?  JAMA. 2012 Aug 1;308(5):502-11.
Shapiro NI et al. Who needs a blood culture? a prospectively derived and validated prediction rule. J Emerg Med. 2008; 35(3):255-264.