Bakgrund

LUCAS är ett medicinsktekniskt hjälpmedel som gör mekaniska hjärtkompressioner vid hjärtstopp. Utvecklingen skedde i Lund under 90-talet, den infördes i klinisk praktik i Sverige år 2000 och den första vetenskapliga artikeln, baserad på 100 grisar och 20 människor, publicerades 2002. LUCAS är byggd för att säkerställa kompressionernas kvalitet och frigöra mänskliga resurser till annat arbete. Användningen har spridits från Lund till övriga Sverige men varierar från ca 1 till 80 % mellan olika län.

Myt

LUCAS leder till högre överlevnad och bättre neurologisk funktion än manuella kompressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus.

Metod

En PubMed-sökning med termerna ”mechanical compressions AND controlled trial” gjordes. Resultaten granskades manuellt för att identifiera randomiserade studier jämförande LUCAS mot manuell HLR.

Resultat

Sökningen renderade 38 sökträffar varav tre artiklar ansågs vara relevanta.

Två stora randomiserade studier (PARAMEDIC1 och LINC2) inkluderades i litteratursökningen. Båda studierna jämförde LUCAS med manuella kompressioner hos patienter med hjärtstopp utanför sjukhus som förts till akutmottagningen med ambulanstransport. Studierna inkluderade totalt 7060 patienter och rapporterade likartad 30-dagarsöverlevnad, neurologisk funktion och andel med återgång till spontan cirkulation. I en subgruppsanalys i PARAMEDIC-studien av patienter med VT eller VF som initial rytm sågs sämre 30-dagarsöverlevnad vid LUCAS, medan man inte i någon subgrupp i någon studie såg bättre kort- eller 30-dagarsöverlevnad eller bättre neurologisk funktion vid användning av LUCAS.

Ytterligare en randomiserad studie med 149 inkluderade patienter ansågs relevant för litteratursökningen. Denna pilotstudie påvisade ingen skillnad i korttidsöverlevnad, medan långtidsöverlevnad ej rapporterades.

Diskussion

LINC-studien jämförde en modifierad HLR-algoritm innefattande LUCAS med vanlig A-HLR bland speciellt tränade ambulansteam. Det kan ifrågasättas hur generaliserbart detta är och hur väl studien överensstämmer med hur LUCAS fungerar i praktiken när den används hos HLR-team som inte är specialtränade och med en A-HLR-algoritm som inte är modifierad för LUCAS.

PARAMEDIC-studien använde sig av vanliga, ej specialtränade, ambulansteam som testade LUCAS i praktiken, och skulle därför kunna vara med applicerbar på de förhållanden som råder bland de ambulanser som inkommer till våra akutmottagningar. Här såg man sämre 30-dagarsöverlevnad hos den subgrupp som hade VF eller VT, vilket får sägas vara ett speciellt observandum då patienterna med VF/VT som initial rytm är den grupp med bäst prognos på förhand och där snabb defibrillering har visat sig leda till bättre överlevnad. Det kan indicera att LUCAS stjäl fokus och tid från den definitiva behandlingen – defibrillering.

Teoretiskt borde LUCAS fungera bra i de fall då man måste använda sig av mycket långvarig HLR. Dessa fall får dock sägas utgöra en minoritet av HLR-fallen, och bland den stora massan av hjärtstopp finns det inga evidens som säger att LUCAS leder till bättre överlevnad eller neurologisk funktion.

Referenser

Perkins, G. D. et al. Mechanical versus manual chest compression for out-of-hospital cardiac arrest (PARAMEDIC): a pragmatic, cluster randomised controlled trial. The Lancet 385, 947–955 (2015).

Rubertsson, S. et al. Mechanical Chest Compressions and Simultaneous Defibrillation vs Conventional Cardiopulmonary Resuscitation in Out-of-Hospital Cardiac Arrest: The LINC Randomized Trial. JAMA 311, 53 (2014).

Smekal, D., Johansson, J., Huzevka, T. & Rubertsson, S. A pilot study of mechanical chest compressions with the LUCASTM device in cardiopulmonary resuscitation. Resuscitation 82, 702–706 (2011).