Bakgrund

Du är en hjälte. Du jobbar på akutmottagningen, en plats där man hjälper kritiskt sjuka patienter. I början känns det inte riktigt tryggt alltid, men snabbt lär du dig färdigheter som du sedan kommer att använda utan att inte ens tänka på det. En av dessa färdigheter är att ta en blodgas. Vi alla vet att blodgaser är ett fantastiskt hjälpmedel i den kliniska bedömning. Snabba, pålitliga och upprepbara.

Men vilken sorts blodgas ska man ta, arteriell eller venös? Med hjälp av en venös blodgas kan du väl inte bedöma alla typer av patienter på akutmottagningen. Inte sant?

Myth

Att utreda kritiskt sjuka patienter med arteriell blodgas (ABG) är den enda möjligheten för att säkerställa korrekta mätvärden och korrekt tolkning. Andningssvikt, metabola rubbningar och andra kritiska tillstånd kan inte bedömas med hjälp av venös blodgas (VBG).

Metod

Efter inspiration från podcastserien EM:RAP utfördes en egen litteratursökning med sökorden ”VBG emergency department” på MEDLINE databasen.

Resultat

15 sökträffar varav 4 stycken artiklar ansågs som mest relevanta för denna frågeställning.

Zeserson et al (2016) har studerat blodgaser på 130 odifferentierade svårt sjuka patienter på akutmottagningen och IVA utan hänsyn till patientens diagnos, som oftast var oklar initialt. pH och pCO2 på VBG korrelerade stark med värden på ABG:

pH mellan ABG och VBG är likvärdig, för PvCO2 gäller en konvertering med -0.64 kPa (95% CI 0.49 till 0.8) för att komma till PaCO2.

Pulsoximetriskt SpO2 korrelerade starkt med pO2 på ABG och kan utrönas med hjälp av den syre-hemoglobin bindningskurvan (se Appendix). [1]

Bloom et al (2014) belyser i sin review av 38 artiklar utöver de ovan nämnda parametrarna också standardbikarbonat och laktat. Bikarbonat korrelerar starkt mellan ABG och VBG och kan anses som likvärdig. Laktat kan anses som likvärdig om det inte föreligger extrema värden – har alltså bra negativt prediktivt värde. [2]

Kelly (2016) visar in sin clinical review artikel att det föreligger en stark korrelation för pH och bikarbonat mellan ABG och VBG. Venösa pCO2 värden <6.0 kPa uteslutar kliniskt signifikant CO2 retention. [3]

Shirani et al (2011) undersökte korrelationen mellan ABG och VBG i patienter med initial hypotoni. Det fanns skillnader mellan pH, standardbikarbonat och BE som var dock inte kliniskt signifikanta. [4]

Diskussion

Mot den allmänna uppfattningen i läkar- och sjuksköterskekåren kan de flesta akuta patienter bedömas med pulsoximetri och venös blodgas på ett säkert och pålitligt sätt. Undantag kan vara misslyckat venöst punktionsförsök, misstänkt kolmonoxidintoxikation eller dålig signal på pulsoximetri, respektive SpO2 under 90%.

Kort och koncist: pH, standardbikarbonat, och laktat behöver ingen konvertering mellan VBG och ABG, venös pCO2 kräver ett avdrag på 0,64 kPa för att komma till det arteriella värdet. pO2 ersättas av SpO2 vid mätbar saturation över 90%.

Appendix

Syre-hemoglobin bindningskurvan [5]

 

[1] Zeserson, Eli, et al. ”Correlation of Venous Blood Gas and Pulse Oximetry With Arterial Blood Gas in the Undifferentiated Critically Ill Patient.” Journal of Intensive Care Medicine (2016): 0885066616652597.

[2] Bloom, Benjamin M., et al. ”The role of venous blood gas in the emergency department: a systematic review and meta-analysis.” European Journal of Emergency Medicine 21.2 (2014): 81-88.

[3] Kelly, Anne-Maree. ”Can VBG analysis replace ABG analysis in emergency care?.” Emergency Medicine Journal (2014): emermed-2014.

[4] Shirani, Farhad, et al. ”The effects of hypotension on differences between the results of simultaneous venous and arterial blood gas analysis.” Journal of research in medical sciences: the official journal of Isfahan University of Medical Sciences 16.2 (2011): 188.

[5] Collins, Julie-Ann, et al. ”Relating oxygen partial pressure, saturation and content: the haemoglobin–oxygen dissociation curve.” Breathe 11.3 (2015): 194.