Joacim Linde är överläkare i anestesi och intensivvård med ett uttalat intresse och engagemang för prehospital akutsjukvård. Han är också ordförande för Svensk Förening för Läkare i Prehospital Akutsjukvård, SFLPA/SFAI
Det är omdiskuterat vilken roll läkare har i den prehospitala vården och organisationen ser olika ut över hela landet. Hur tycker du att det borde fungera och har du någon förebild i Sverige eller utlandet?
Prehospital akutsjukvård är den enda del av svensk akutsjukvård där patienten till stor del inte får möjlighet att träffa en läkare. Det är min uppfattning att patienten även inom denna del av sjukvården bör få möjlighet till det. Detta innebär, precis som på sjukhus, att det finns uppgifter för flera olika läkarroller.
I Sverige begränsas läkares deltagande i ambulanssjukvården på de flesta platser till administrativt aktiva så kallade ambulansöverläkare. Dessa har det medicinska ansvaret för verksamheten, skriver behandlingsriktlinjer och undertecknar generella direktiv för sköterskorna i ambulanserna.
På några platser i landet är läkare operativt aktiva inom ambulanssjukvården. Detta kallar vi sedan något år för LPA – Läkarbemannad Prehospital Akutsjukvård – ett nytt begrepp som ännu inte är allmänt vedertaget. I landet finns detta på tolv, snart tretton, platser. Dessutom finns en ambulanshelikopter i Afghanistan som tillämpar LPA och drivs med Försvarsmakten som sjukvårdshuvudman. De övriga “LPA baserna” är:
Ambulanshelikopter i Gällivare
Ambulanshelikopter i Lycksele
Ambulanshelikopter i Östersund (läkare med vb)
Ambulanshelikopter i Uppsala
Ambulanshelikopter i Stockholm (läkare med vb)
Ambulanshelikopter i Visby (läkare med vb)
Ambulanshelikopter i Göteborg
Ambulanshelikopter i Karlstad (startar 2014)
Ambulansflyg i Umeå
Ambulansflyg i Göteborg
Akutbil i Stockholm
Akutbil i Göteborg
Pediatriskt akuttransportteam (PETS) i Stockholm
I tillägg till detta bedrivs LPA från flera sjukhus på en ”vid-behov-basis” i form av så kallade sjukvårdsgrupper, där sjukhuspersonal förstärker ambulanssjukvården vid allvarliga händelser eller svårt sjuka patienter. Detta har dock blivit mindre vanligt de senaste åren.
Det finns ingen samlad statistik över hur många patienter denna LPA organisation sammanlagt hanterar. Som exempel har ambulanshelikoptern i Göteborg ca 2300 larm om året.
Norge har ett ganska väl fungerande prehospitalt system. I utredningen efter terrorattentaten i Oslo kritiserade Socialstyrelsens utredare det faktum att läkare med reell prehospital kompetens saknas i händelse av en liknande katastrof i Sverige.
Vilken kompetens som behövs prehospitalt beror förstås på vilka körtider man har till sjukhus. Har du någon överblick över hur det ser ut runt om i Sverige?
Jag delar inte riktigt uppfattningen att korta körtider skulle minska behovet av läkare. Med det resonemanget skulle behovet av läkare på en akutmottagning vara mycket litet då ”körtiden” därifrån till resten av sjukhuset är väldigt kort. Skälet till att använda läkare prehospitalt är att föra ut sjukhuskompetens och förmåga till patienten. Detta gäller förstås oavsett var patienten befinner sig. Utmaningarna för en läkare kan dock variera beroende på miljön hen arbetar i.
Alla LPA verksamheter i Sverige idag använder narkosläkare.
Storstäderna har förstås kortast transporttider även om det också där i exempelvis rusningstrafik kan röra sig om längre tider. Uppfattningen om hur snabbt man generellt klarar av att transportera in en patient till sjukhus är hos sjukhuskollegor ofta väl optimistisk.
Vad behöver man kunna för att verka som läkare prehospitalt?
Det beror helt på vilken roll man förväntas fylla. Oj, vilket tråkigt svar, försöker igen: Skall läkaren ta hand om NACA 5/6 patienter, det vill säga patienter med sviktande vitalfunktioner, är det min uppfattning att hen bör ha narkosläkarkompetens (och min uppfattning om vad det är får anstå till föreläsningen). Skall man avstyra akutmottagningsbesök bör man ha distriktsläkarkompetens. Skall man stödja ambulanssjuksköterskorna i hanteringen av alla patienter däremellan och eventuellt styra patienten till rätt vårdnivå bör man kanske ha akutläkarkompetens?
Framgångsfaktorer för att hantera NACA 5/6 patienter är ett favoritområde som jag gärna utvecklar under föreläsningen
Vad behöver man förstå om prehospital akutsjukvård när man arbetar på akutmottagningen?
Att sköterskorna inom ambulanssjukvården under sin högskoleutbildning får en ganska begränsad utbildning inom rent medicinska ämnen, stora delar av dagens sjuksköterskeutbildning handlar om omvårdnad. Detta betyder att den medicinska kompetensen varierar stort mellan olika ambulanssköterskor och beror till stor del på deras erfarenhetsnivå inom yrket.
Oavsett erfarenhetsnivå har dock ambulanssköterskan ofta viktig information om vad som hänt patienten. Det kan vara mycket klokt att noga lyssna till deras rapport på akutmottagningen.