Akut preventionAkut prevention

Akut prevention – att förebygga självmord är också att rädda liv.

Varje år läggs ungefär 10 000 patienter in på sjukhus i Sverige på grund av att de avsiktligt skadat sig själva och 1500 fullbordar ett självmord. Mellan 15−25 % av patienterna som kommer till en akutmottagning på grund av en självskada, skadar sig själva igen och risken för en ny självskada är högst inom det första halvåret till året efter en självskada.

Katarina Bilén är specialist i internmedicin och arbetar på medicinkliniken på Södersjukhuset. Hon har skrivit en avhandling om självskadebeteende och kommer till SWEETs för att berätta om hur vi kan kan identifiera de som riskerar att skada sig själva igen framöver och se till att de får adekvat uppföljning.

Du har ju arbetat länge på akuten med patienterna som skär sig själva. Tycker du att din bild av problemet förändrats av att du studerat hela gruppen? Vad det något som överraskade dig?
– Gruppen är mer heterogen än man förväntar sig, det är inte bara unga kvinnor. Problemet ligger på många nivåer, det gäller attityderna bland personalen som arbetar med patienterna, det svåra omhändertagandet och framför allt uppföljningen.

Vi ser ju mest unga kvinnor som skär sig, men det finns även en del män. Hur skiljer de sig från kvinnorna?
De som skadar sig är till 70% kvinnor men även män skadar sig. Det finns vissa skillnader som exempel att män använder mer våldsamma metoder.

Att skära sig i armen är knappast dödligt. Finns det en ökad suicidrisk bland de här patienterna och vilka faktorer påverkar den risken?
– Ungefär 10% av patienterna har en allvarlig självskada. De har tagit över 100 tabl, tagit ett potentiellt dödligt läkemedel eller skadat sig så att det kräver operation, men merparten har en medelsvår självskada . Hos alla patienter som skadar sig finns en mycket ökad risk för suicid, 60 gånger högre än hos normal populationen. Självskada är den starkaste riskfaktorn för suicid.

Du har jämfört två kliniska beslutsstöd för att prediktera upprepat självskadebeteende, dels Manchester Self-harm Rule (MSHR) och dels en ny modell, Södersjukhuset Self-harm Rule (SoS-4). De hade en sensitivitet på 90-95%. Vad är det man riskerar att missa om man förlitar sig på ett sådant beslutsstöd?
Sensitiviteten är god, vi missar några som skadar sig igen men framför allt har beslutsstöden låg specificitet, bara 18-21%, vilket gör att många som kategoriseras som högrisk ändå inte kommer att upprepa. Med MSHR missades inga suicid, men för SoS-4 tittade vi inte på suicid som utfall.

Går det att förebygga att patienterna skär sig igen?
Ja, både genom att förebygga i samhället innan och att genom att ge de som skadar sig själva rätt uppföljning och vård.

Har du frågor till Katarina eller något särskilt du vill att hon ska ta upp i sin presentation? Skriv i kommentarsfältet!

Katarina BilénCum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus.Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus.Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus.

Leave a Reply