IVO berättar om sin granskning av akutsjukvården

IVO genomförde under 2014 en tillsyn av akutmottagningarna inom Uppsala/Örebro-sjukvårdsregion. Man undersökte bland annat kompetens och bemanning, patientsäkerhetsarbete och frågor kring AT-läkares arbete på akuten. På SWEETs kommer företrädare från IVO för att berätta om tillsynen och svara på frågor. Ett förträffligt tillfälle att lyssna på och prata med personer vi sällan träffar, men som är viktiga allierade i vår strävan att professionalisera akutsjukvården! Nedan följer en mejl-intervju med Lena Gabrielsson, en av utredarna på IVO:

1.       Vem tog initiativ till tillsynen? Varför?

– Initiativet togs av inspektörer och chefen vid Hälso- och sjukvårdsenhet 1 på avdelningen Mitt IVO. Orsaken var brister som aktualiserats i tidigare Lex Maria-ärenden, enskilda klagomål, tidigare verksamhetstillsyner samt ”signaler” från AT-läkare. Tillsynen är även en uppföljning av  Nationell tillsyn av vårdgivares ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet 2008-2011.

2.       Hur har tillsynen genomförts? Kvalitativa och/eller kvantitativa metoder?

– Tillsynen genomfördes under 2014 och omfattade alla landsting i Uppsala/Örebro-sjukvårdsregion. Inspektioner gjordes vid alla sjukhus som har akutmottagningar som tillhör verksamhetsområde somatisk specialistsjukvård och där det finns anställda AT-läkare. I samband med aviseringen av inspektionen begärdes en skriftlig redovisning av jourorganisationen inklusive kompetenskrav och inställelsekrav, introduktionsprogram och riktlinjer för AT-läkares tjänstgöring på akutmottagning. Vid inspektionen intervjuades en grupp med AT-läkare (inte helt nyanställda), en grupp med personal från akutmottagningen (undersköterska, sjuksköterskor) samt ST-läkare (medicin och kirurgi), en grupp med bakjourskompetenta läkare från medicin- och kirurgklinikerna. Avslutningsvis intervjuades en grupp med verksamhetschefer från medicin,- kirurg- och akutkliniken samt eventuellt medicinskt ledningsansvarig vid akutmottagningen. Vid några inspektioner deltog även läkare från ortopedklinikerna. Resultatet av inspektionen och eventuella krav på åtgärder återförs muntligt till landstingsledningen. Därefter fattar IVO ett beslut med ev krav på förbättringsåtgärder.

3.       Har tillsynen haft någon särskild problemformulering eller något särskilt fokusområde? Isåfall, varför?

– Syftet med tillsynen var:

·         Att granska om verksamhetschefer och personal har kännedom om och är delaktiga i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete.

·         Att granska hur jourverksamheten på akutmottagningarna är organiserad.

·         Att granska vårdgivarens bemannings- och kompetenskrav samt hur den faktiska bemanningen och kompetensen uppfattas av chefer och personal.

·         Att granska hur introduktion, klinisk handledning, riktlinjer, stöd och uppföljning fungerar för AT-läkarna på akutmottagningarna.

·         Att informera oss om vilka patientsäkerhetsrisker som personal och chefer uppmärksammat inom akutmottagningarnas verksamhet.

Problemformuleringen/syftet utgår från de brister som vi identifierat i tidigare tillsyn.

4.       Hur, i korthet, utföll tillsynen? Ser ni några särskilda problemområden? Har ni formulerat några rekommendationer?  

– Vi har sett brister inom samtliga av ovanstående områden och har hittills ställt krav på förbättringsåtgärder i de beslut som expedierats.

5.       Vilken bakgrund har de som utvärderat tillsynen och formulerat rekommendationer? Finns specialister i akutsjukvård representerade?

– Alla inspektörer och chef har varit delaktiga i tillsynen. Vi har en lång erfarenhet av tillsyn och  blandad bakgrund från hälso- och sjukvården; läkare, sjuksköterskor. Flera har arbetat på akutmottagningar. Vi har även juridisk kompetens på enheten.

 

Några frågor av mer allmän karaktär:

 6.       På akutmottagningarna arbetar ofta läkare utan specialistkompetens, inklusive icke-legitimerade läkare och läkare som inte fullgjort läkarutbildningen, självständigt. Handledning och “second opinion” måste, som regel, aktivt eftersökas av den enskilda läkaren. Har IVO några särskilda synpunkter på detta arbetssätt?

– IVO har synpunkter på allt detta och det framkommer i våra bedömningar och krav på åtgärder. Vi kommer att kunna redovisa mera på konferensen.

7.       Följer / inspireras IVO av internationell utveckling och alternativa organisationsformer och modeller för att säkerställa kompetens inom akutsjukvården? Hur? 

– Vi tar del av diskussioner i olika medier och jag deltog i konferensen ”Patientflöden och arbetssätt i framtidens akutmottagning”.

8.       Går det att, utifrån inkomna anmälningsärenden, övergripande identifiera riskområden utifrån t ex symtom, diagnoser, patientkategorier (kön, ålder, samsjuklighet, tolkbehov etc), tid på dygnet, kompetens hos handläggande läkare, tillgång till vårdplatser eller akutmottagningens storlek? Några exempel?

– De områden som vi granskat har identifierats som risker utifrån inkomna ärenden. I IVO:s ärendehanteringssystem kan man till viss del söka fram riskområden.

9.       Läkare på akutmottagningar handlägger ofta patienter som, med hänsyn taget till bland annat patientens medicinska behov, medpatienters behov och effektivt resursutnyttjande lämpligare hade kunnat omhändertas av annan vårdinstans. Har IVO någon definition av vilka symtom eller diagnoser som bör omhändertas på akutmottagningen? Har ni, utifrån anmälningsärenden, sett att patienter som sökt akutmottagning men efter hänvisning / rekommendation omhändertagits på annan vårdinstans utgör en “riskgrupp”?

– IVO har inte till uppgift att styra över hur huvudmännen organiserar sjukvården. Det finns ingen laglig reglering av detta. Jag kan inte svara på om det finns några anmälningsärende avseende risker i samband med hänvisning.

10.    De journalsystem som används i Sverige är, mig veterligen utan undantag, dåligt anpassade för arbetet på akutmottagningen. Exempel på detta är att det ofta är svårt att inom rimlig tid hitta viktig information bland all text, att information måste upprepas vid varje ny anteckning samt att olika vårdgivare i landstinget ibland har olika journalsystem. Vad är er erfarenhet och bedömning av detta, påverkar bristerna patientsäkerheten? Hur arbetar IVO med dessa frågor?

– Informationssäkerhet, inklusive journalsystem (inte bara på AKM), har av IVO identifierats som ett riskområde och någon form av tillsyn planeras.

 

Vi ser fram emot att höra resultaten av IVOs granskning och diskutera konsekvenserna på SWEETs under fredagen 20 mars!

 

/Mail-intervju av Dan Sandberg, januari 2015.